På bergets topp!

Idag kände både min roomie och jag att picknick lät som en ypperlig idé. Orka ge sig på att utförsåka efter gårdagens strapatser, icke! Vi gav oss ut med planen att hitta en solig bergstopp att sitta på i timmar, snacka skit och käka picknick.

Rebecca myser med gårdens charmknutte, Spike! Finurlig vovve det där, alltid lösspringandes också väljer han med omsorg vem som får klappa honom. Vissa dagar blir man totalt nonchad, andra söker han upp och och ser till att bli gosad med, men bara så länge han känner för det. Hans villkor som gäller. Idag fick han tillbaka för gammal ost, nonchad! Fick inte följa med på picknick vill säga...

På vägen mot liften har vi ett spår är funnet! En hästskit. Vad som är spännande med det kanske ni ivrigt undrar, det ska jag tala om. Häromdan var jag ute och sprang i finvädret. Njöt i fulla drag gjorde jag, med nya Nike pjucks och Kings of Leon i lurarna, längst längdspår ensam ute i skogen. Aah, det var underbart med lite ME-time...

Nu till det intressanta. På tillbakavägen, ser jag något som taget från en saga, nästan så jag tappade andan (kan även bero på det skick konditionen befinner sig i, nåväl). En ryttare på en ståtlig, svart springare kommer ridandes emot mig i detta vackra, glittrande vinterland. Här talar vi kontraster! Ryttaren, en stilig ung man ler ett bländande leende emot mig när han passerar (kanske vid åsynen av mitt tomatröda fejs, möjligt) och hästen, den finaste jag sett trippar förbi och den långa, lockiga manen fladdrar i farten. Helt övertygad om att det var en tvättäkta PRINS jag mött, berättar jag helt salig för teamet att det var kärlek vid första ögonkastet. Härmed tar jakten på prins ridbyxa fart, fortsättning följer....

Bergstopp bestigen och utsikten magnifik! Fram med snasken!

Rebecca gör reklam, försöker sig på att sälja mig utsökta chokladdoppade russin. Det funkar, helt oemotståndliga. Yoghurt och en klase bananer var andra beståndsdelar i vår pickelipicknick.

Just hangin' out...

Vi promenerade till Rosswald Hütte, favoritplace med godast varm choklad och solstolar, nice! Satt där och stekte i solen en timme. På vägen tillbaka till Kendlhof tröttna vi på att gå, boooring. Men kom då på att åka på ryggen är ett alternativ när snowboard, skidor, stjärtlapp och annat behändigt saknas. Det ni! Fort gick det och sjöblöt blev vi.