I måndags sa vi adjöss till alptopparna vi lärt känna så väl under säsongen och åkte från Kendlhof! Jag trodde att jag skulle känna mig en gnutta sentimental den här dagen. Både att åka från de där bergen som gett mig så fina dagar i vinter, samt att krama om teamet innan vi splittras åt olika håll. Men nej, så var inte fallet. Jag hade visst fått nog av att vara isolerad i liten alpby för en tid framöver och hoppade glatt in och tog plats i bilen. Andy, James, Dönci, Rebecca och jag med all vår packning stuvades in i Andys folkbuss. En jäkla bra tysk bil det där. Vi hade inga problem att hitta på sysselsättning åt alla under den långa färden, vi hade fullt göra. Granne med Kendlhof finns en ladugård, som så här i vårtider attraherar svärmar av flugor. Bilen var knökfull av dessa äckliga flygfän och jag höll på att bli galen! Vi tjejer var lättade att bara åka med till Nürnberg, grabbarna fortsatte flugfärden mot Hamburg (mohahaa). Rebecca hade bokat hyrbil att ta oss vidare till Halle (Saale). En aning nervösa att vi skulle bli tilldelad en sån där fjompig smart car eller liknande (det hade aldrig gått med skidutrustning och Beccas 5 väskor...) anlände vi till stationen för hyrbilar. Lyckligtvis åkte vi mycket nöjda därifrån i en läcker Audi A6! Wiieehooo, vad vi mådde och min chaufför gasade på i 200km/h på auto bahn.
Tisdag, drog vi till Leipzig med bilen och shoppade loss över dagen. Utan att nämna några namn, någon tyckte det var himla trist och tråkigt att på kvällen lämna igen "pärlan" och ta på spårvagnen hem. På återseende om ett par år, sa Rebecca som då är färdigutbildad apotekare.
Onsdagen spenderade vi i Halle, där hittade vi mer shoppingfynd och käkade den tyska bratwurst till lunch. Oh, eftermiddagen var supermysig! I timmar satt vi på Rebeccas favorit fikaställe, spanade och myste i solen med gingerino (ginger ale, vin och apelsin). Av de två städerna föredrar jag Halle, det kändes trevligare i centrum på något vis, eller också är det för att min goa vän bor där. Nåja, två dagar gick galet fort och i morse var det bara att packa och fara vidare, hemöver!
Danke schön Rebecca! Tschüss!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar