Jag ligger i min hytt och slappar. Utanför mitt fönster gassar solen och jag har utsikt över Mo'orea, ankrade segelbåtar och yachterna näst intill oss på dockan. Min roommate Caz ligger i bunken under och chillar på sitt håll. Vänjer mig vid tanken att flytta ut härifrån. Ut från våra sju kvadratmeter. Inte för att det kommer vara något megaprojekt just. Här ryms ju inte mycket. Tur, man inte samlar på sig massa grejer när man är sjösatt i veckor. Jag vänjer mig vid tanken att lämna bubblan jag konstant varit i. Båtlivet, besättningen och Franska Polynesien.
Månaderna ombord har varit häftiga! Som med allt annat, med tiden har tillvaron känts mindre och mindre häftig. Så, det är dags att byta denna vardag mot något nytt. Jag har ett par veckor kvar ombord, sedan seglar världens största segelkatamaran vidare och jag far hem till Dalom!
Vi lade till vid dockan imorse, kom tillbaka från Bora Bora och vår sista trip i Society Islands. Fast att man tagit ett beslut att segla vidare, så svider det lite att göra saker för sista gången. Komma in i hamnen, på den fetaste yachten i sikte. Småseglarna tar fram kamerorna. Oh yes baby, that's us! HAHA...
Veta att man går miste om den otroliga planerade rutt som skutan kommer göra,... utan mig! Svider. Knölvalar, dykning och fantastisk kite surfing, nya övärldar västerut och fantastiska stränder. Uhuuu (inte tänka på det).. Följer min magkänsla, och det kommer bli förbannat jävla skitbra. Också.
Lagunen i Bora Bora |
Att det är självvalt att sticka, hindrar ju inte att jag kommer sakna allt det fina med att vara ombord. Som, utsikterna att dö för tillexempel. I solnedgången när jag och Rosi har rullat ut yogamattorna, i en fantastisk vik omringade av grönlummiga bergstoppar. Det är magiskt. Eller när vi är på långa resor mellan öar, då två av oss sitter på utkik med bara öppet hav i alla väderstreck. Hålla varandra vakna under natten genom att snacka om allt mellan himmel och jord. I bäckmörkret, under stjärnorna.
Stunden när chartergäster äntligen masar sig iväg av båten efter en evighet ombord, och vi har det ”lilla dricksmötet” med en halvhjärtad cocktail. Ett slutkört crew halvsitter i stolarna runtom bordet, (charter kan vara sjukt krävande) men skiner upp när en FET dricks avslöjas. Laginsats, helt klart. Alla departments är viktiga för att imponera på dessa snobbiga snubbar!
Jag saknar redan när delfiner dyker upp simmar och hoppar med oss en stund. Att träningssimma en halvtimme, i korallrev med färgglad fisk, på min lunchrast (!) Eller, lediga dagar efter en resa, vi pustar ut ankrade i någon av de helt makalöst vackra laguner runt om i Polynesien. Att starta dagen tidigt med hajdyk, kitesurfa på eftermiddagen och sitta i jacuzzin lagom till solnedgången med tjejerna. Då leker livet. Meeen, lura er inte och tro att det är varje dag. Nonono, det är höjdpunkterna som jag just målat upp. Mesta av tiden är jag stewardess (glamouriserat ord för städerska rätt och slätt) och spenderar dagarna inomhus, så pass att jag blir svimfärdig av chocken att komma ut i värmen!
Nu ska jag njuta av veckorna som återstår här på Tahiti. Äta många poisson cru, kite surfa och jobba på en bränna att ta hem till ett solsnålt Sverige. Ses, om inte allt för länge ni där hemma! <3 font="" nbsp="">3>
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar